Fy vad dagen har varit lång. Har bara traskat omkring och sett på klockan. Segt segt. Kanske därföär jag han med 30 kassetter. Vilket är rätt bra faktiskt. Så jag är mer än stolt. Det är ändå ett piss göra och jag säger så här: aldrig mer! Fast iofs, planteringen kan vara rätt kul också. Jag menar, det är typ tre killar från min gamla klass som är på samma ställe och planterar. Så det är riktigt kul att prata minnen och sånt. Så man får sig ett par goda skratt, vilket gör det betydligt lättare, vilket gör att det sedan rullar in mer pengar. Äh, skit samma..

Den "förbannade-klock-sidan" fungerade tillslut och snart har jag min lilla röding hemma.
Är det udda att längta efter en klocka? Jag gör då det i alla fall..

Och till det sista för tillfället: jag har inte fått någon ny tid för tatuering. Less.