emmaolofsson

Okej, jag lever.. Resan ner gick bra, dock tar det forbannat lange att flyga. Sjukt lange! Naja, det ar vart det. Me love Thailand. Nu ska jag och Nicko dra ner till poolen och ta oss ett kvallsdopp.

Skriver nog mer nar jag har tid. Hoho

Idag blåser det, rätt mycket, och det har det inte gjort på över en månad. Men just idag, då jag ska flyga, då måste det blåsa... Jag visste att någonting skulle göra saken värre. Usch jag är så nervös att jag snart gör ner mig i byxan. Ojoj, måste kuta på dass. Snart åker vi!

Okej, nu packar jag ner det sista..... Har dock en massa annat som ska hinnas med idag. Stress, stress :) Nåja, imorgon åker vi och jag har världens resfeber. jag tror jag ska avlida :(

Det är så att för någon månad sen, då jag skulle på party, lockade jag mitt hår med en locktång. Inget ovanligt med det, nej nej. Men det är det att jag råkade bränna mig rejält i pannan. Det blev liksom en avlång röd fläck, typ en centimeter långt. Och nu när jag var och sola solarium, för att få en liten grund och till min stora förvåning ser jag att locktångs-brännskade-fläcken inte blir brun. Den är krit-vit. Hur ska de gå när jag blir ännu brunare, kommer ju se mysko ut.... Kul........ :( Snälla säg att jag inte kommer få en vit fläck i pannan?



"Områden med ärrbildning har dålig förmåga till pigmentbildning. Om du solar i solarium som bara innehåller UVA finns därför risk att din normala hud blir brun och områdena med ärr blir mer vita. Om man däremot solar i vanlig sol som också innehåller UVB litet försiktigt så kan detta göra att huden blir tjockare och ärren syns mindre."- det är väl bra?

Alltså....

Stress, stress och åter stress. Det är som att allt kommer på en och samma gång. Min hjärna klarar inte av allt för mycket skit. Dock är det inte länge kvar tills man får vara ledig och bara ta det lugnt. Två veckor till att bara ta det lugnt, mysa med bästaste Niklas och bara ha det allmänt bäst! Gud så jag längtar!
 

Ge mig söndag nu, snälla? :)

Håller er hårt i hattarna nu, det är så att jag hade en super kväll igår. Inget tjaffs, inget gråt, inget alls, vilket var underbart. Var dags nu kände jag. Förfestade hemma hos Fia och så. Sen när man var på topp drog man på sig skorna och begav sig ner mot hotellet. Innan vi ens kom in på hotellet var Fia spårlöst, men jag och Marie klarade oss väldigt bra ändå. Vi dansade som judar och hade skit kul. Träffade en massa snyggingar, snyggingar jag inte sett på år och dar. Riktigt roligt. Och palt-Emma, du är så sööööt! Kvällen flöt på bra och ja, den slutade till och med bra!

Tack Marie och Fia för en bra kväll! ;p

God morgon gott folk!

God morgon och godmorgon vet jag inte, jag har vaknat redan klockan åtta, de ni! Det är så att jag alltid ska vakna före kråkorna, speciellt nu då skolan är igång osv. Men det kan vara skönt att slippa sova bort hela dagar. Nåja, idag har jag faktiskt tänkt börja med packningen, dock har jag svårt att veta vars jag ska börja. Tycker det är skit svårt att packa väskan, vad man fått med osv. Skit svårt. Det brukar bli att jag måste packa upp och ner sakerna tre gånger innan jag är säker på om jag fått med allt. Den här gången har jag skrivt en lista över saker jag ska ha med mig. Dock...... är det en låååång lista. Man kanske borde korta ner skiten lite?

Har ni samma problem då ni ska packa?

Jag har ingen aning om vart mitt USB har tagit vägen?!

Endast tio ynka små dagar kvar!
Det är sjukt!

- Du kan komma ner och hämta mig nu.

Jag gasar ner med gammel opel´n till verkstaden för att hämta N. När jag anläder står hela "arbets-gänget" ute på gårdsplanen och surrar. Dom flinar mot mig och jag försöker gömma mig bakom ratten. N hoppar samtidigt in i bilen. Nu får jag klumpen i magen, det är så att min kära pappa (han gillar fina finesser) har köpt en hmm.... hur ska jag förklara det.. en pip-sak-som-piper-när-man-backar. En sådan sak gubbar har på sina biffiga lastbilar. Ja en sån iaf, och den skämms jag verkligen skit mycket för, varför måste han stoppa en sån på en vanlig person bil? Paniken slår mig rätt i ansiktet då jag kommer på att: Oj, nu måste jag backa och det betyder att nu ska det piiipaaas och jag ska få skämmas! 

Jag lägger i backen och pipet sätter igång. Och just då händer det som inte får hända: jag får kärringstopp. Ett riktigt fett kärringstopp, ett kärringstopp som liksom får hela bil fan att skutta fram tio meter och tillbaka. Det kändes iaf så för mig. Gubbarna på gårdsplan börjar nu skratta, bror och N i bilen börjar skratta. Jag känner hur förbannat röd jag blir i ansiktet och vill gräva ner mig direkt, djupt. Eller varför inte bara hoppa ut ur bilen och sticka till skogs? Men tyvärr gick inte det och jag försökte göra det bästa av situationen. Vad mina vevningar med armarna skulle göra saken bättre hade jag ingen aning om, det bara blev så.

- Men Emma, du ska inte stressa upp dig så där i onödan!

Snabbt startar jag bilen igen. Den går igång och jag backar sakta ut, denna gång gick det klockrent. Men det var inte färdigt ännu, näjdå! När jag kommit ut från gårdsplanen lägger jag i ettan och ska precis köra iväg. Jag svär och skriker över hur skämmigt det där var. Men om jag ändå visste vad som komma skall?! I min iver för att så snabbt som möjligt komma iväg släpper jag kopplingen liiite för snabbt och wopps, vad händer då? Jo jag får ännu ett till kärringstopp! Två jävla kärringstopp på bara någon minut, framför allt folk! Hur går det till? Nu var måttet rågat och nu var det inte bara skratt som gällde för gubbarna på gården, utan nu var det as-garv på schemat. Pinsamt, pinsamt, pinsamt och åter pinsamt.

Just vid detta tillfälle ville jag bara försvinna.
Nu i efterhand är det rätt skojjigt :)

Fan...... jag tränade ingenting igår. Jag hm.... var för lat!
Jag måste få bort latmasken från mig. Men hur ska det gå?
Ni kanske har något förslag? :)

Jag behöver hjälp, igen!

Jag håller på att bli blind.
Jag kanske borde kolla min syn`?
Kanske redan imorgon?

Det är så att det är måndag idag och jag bryr mig inte det minsta. Just nu gillar jag både måndag som fredag, det spelar ingen roll. Dagarna får gå hur dom vill, för snart är det Thailands dags. 

Tack för dom snälla kommentarerna jag fått :)
Det blir jag glad över. hoho

Min små fjärilar i magen har börjat komma till liv. Just nu är dom jävligt många där nere, och fler lär dom bli med tiden. Jag har resfeber och vill ni veta det roliga: det är ändå tre veckor och en dag kvar tills vi åker, tills vi lämnar Sverige och åker till Thailand. Det är helt sinnes, helt sjukt och nu lyckades jag göra mig ännu mer nervös. Hur ska detta sluta?! Och hur kommer det bli när det bara är en ynka vecka kvar, jag kommer vara som ett psykfall och mest synd kommer det att vara om dom som kommer att vara nära mig.  

Nä, nu måste jag sluta innan jag blir knäpp :)  Hojja!

Nu är mitt problem ur världen. Och det är tack vare sötaste Annis.
Tack gumman! (:

Egentligen är jag inte så stressad. Känner mig bara det och egentligen borde jag inte ens behöva känna mig det. Men projektarbetet tar snart livet av mig. Den största oron är: Hur ska jag hinna allt jag tänkt fota?

- Annis ska jag ta och fota imorgon. Marie kommer vara med som en liten hjälpreda. kommer bli super!
- Sen måste jag hitta tiden att hinna fota lilla Marie. Tiden är nog inget större problem. Det största problemet är sminket: att få henne att se frostig ut. Har absolut inte råd till att lägga ner en massa pengar för en plåtning. Så någon som kan låna ut lite "frostigt smink" till mig, bara under en kväll? :)
Det vore jävligt jävligt snällt.

Nog tror jag att någon där ute sitter och ruvar på det perfekta sminket jag behöver till denna plåtning?