Att säga adjö till dessa underbara människor är bland det värsta jag varit med om! Men att träffa dom är också bland det bästa jag varit med om. Det senaste dagarna i mitt liv har varit otrolig, på så många sätt och vis. Man kan tycka det är konstigt att några personer, som man bara känt i fem dagar, kan beröra en så mycket som dom verkligen har gjort.

Dom har fått mig att tänka på ett bättre sätt. Dom har fått mig att förstå att man ska acceptera och vara glad över det man har här uppe och inte klaga för minsta lilla sak. För det finns faktiskt dom som har det mycket, mycket sämre än oss! För vi har det fan inte dåligt. Efter att jag träffat dom här människorna kommer jag aldrig mer klaga över att man inte har "råd" till saker och ting. "Råd" att festa, "råd" att köpa nya kläder, "råd" till en ny kamera, "råd" till det och det. Ja, ni förstår hela grejen. Vi är så bortskämda.

Den glädje och vänlighet dom ger, berör in ända till djupet. Det finns absolut inget ont i dessa människor. Det märker man direkt. Och det bästa av allt så finns det ingen falskhet. Dom bjuder på en själv, vilket jag tycker är viktigt. Vi borde, eller jag tycker vi ska, lära oss av dom och försöka bli lika underbara människor som dom är!

Jag hatar att få den här klumpen i magen då jag tänker på hur orättvis världen egentligen är. Varför ska allt vara så jävla onödigt orättvist? Varför ska vissa ha det bra och andra inte? Och varför ska det vara så stor skillnad? Ordet varför  kommer upp hela tiden och jag vill ha svar! Men ingen i världen kan svaret. Varför? Det ska inte behöva vara så som det är.

 -   Jag kommer sakna er och hoppas vi ses någon gång i framtiden.