Att rida eller inte rida, det är frågan!
Imorgon hade jag tänkt att ta mig ändå till Nyborg. Ja, nyborg av alla ställen. Där ska jag försöka hitta vars söt-Madde bor, för att sedan umgås med henne. Som vi nu har planerat i ett par veckor. Så i helgen passar det perfekt så då gör vi det. Vi ska bland annat rida häst och fasiken vad kul det kommer bli. Det är så att jag inte tagit i en häst på år och dar. Kanske det är 2-3 år sen jag tog på "riktigt" i en häst och det ska bli skit roligt att jag äntligen kommer få göra det. Dock tror jag inte mamma tycker likadant. Det är så att när jag frågade henne om min ridhjälm fanns kvar någonsans blev hennes ögon jätte stora och började jyra om att jag skulle ramla av osv. Men jag lugnade henne genom att berätta att jag inte ska rida själv utan att Madde ska vara snäll och leda mig.
Fast.... klart jag ska rida själv, eller vad tror ni?
Ni kan håll koll om det kommer några bilder från min "madde-dag" :) Kan nog bli ett par roliga bilder ska ni se.
Bara en kort sak,
Mormor och morfar är för söta, helt enkelt bäst. ♥
Det är dom som får mig glad oavsett på vilket humör jag är på. Dom är bara för bra. Har även hunnit boka en pepparkaks-hus-bak-dag med dom på söndag. Passar perfekt då det är advent och allt + att det var jätte länge sen vi bakade ett sådant (kaos) bakverk tillsammans. Det kommer nog bli myspys och en helt perfekt fösta advent. Det vet jag...
Jullov skulle sitta fint,
Just nu har jag en period med en hel del måsten. Saker som jag måste göra, måste få klart, måste börja med och måste få gjort. En massa saker som bara gör mig tokig, less och ledsen... Allvarligt talat så vet jag inte hur jag ska klara det här ända fram till jullovet. Jag kanske ger upp redan nu? Hur kul är det att, hela tiden, känna stress, känna en stor klump i magen, känna en sån där hopplös känsla i sig. Inge kul alls. Usch vad jag klagar, men just nu kan jag nog inte vara en gnutta possitiv. Men men, nu ska jag sluta. Finns väl bara en sak som jag kan göra och det är väl att hålla ut, ända fram. Alla dessa skit uppgifter som jag måste ha gjort klart innan jul!
Här kommer dom, läs och njut:
- Skriva ett specialrepotage, (intervjua mormor bla.)
- Miljösak i mediekommunikation,
- Självporträtt i rörligbild
- Plugga till engelska provet,
- Läsa ut engelska boken,
Det är nog allt, skulle jag tro i alla fall. Skulle jag hoppas i alla fall! Tack för mig, nu ska jag sova. I hopp om att orka upp imorgon bitti klockan 06.00. KUL! En sista sak, jag vill ha jullov....
Låt det gå fort!
Nu kanske jag kan passa på att skriva ett par rader. Har inte hunnit med det, eller rättare sagt - jag har inte orkat göra det. Varit så mycke skolarbeten som jag behövt göra. Men jag har varit fruktansvärt less och trött hela tiden. Har riktigt fått tvinga mig upp ur sängen för att sedan fara till skolan och det måste jag nog fortsätta med i ett par veckor till. En ren plåga. Kul liv, not not not.
En sak till som inte gör saken bättre är att det aldrig finns nått att göra! Inte ett skit.. Har någon ett förslag vad som finns att göra, då man bor i Töre, inget liv och allmän less? Om ni vet något som kan göras, så snälla säg det till mig. Behöver hjälp med några förslag. NU!
pssst! 18 år om 36 dagar...
Har man så har man,
Har man tråkigt så har man, precis som jag.. Tänkte hitta något jag skulle kunna fota. Men inte hitta jag nå, som vanligt. Så då kom jag på att jag har en sån underbar tå som jag ville visa för Emma och Wiktoria. Så blev det. Men jag verkligen älskade bilden så jag tycker ni ska få njuta lite av den också. Se vad lite fotbollsspelandet kan göra med en liten oskyldig tå! haha...
Måste bara tillägga att den har varit mycket, mycket värre.
Fyller 18 år om 42 dagar,
Emma Olofsson:
Fyller 18 år om 42 dagar, född den 1 januari 1990
Ålder: 17 år, 10 månader och 19 dagar
Född för antal dagar sedan: 6 532 dagar
Född på vilken veckodag: Måndag (kanske därför jag inte gillar måndagar?)
Fy, nu är det inte alls länge kvar... De ni.
jag vet, jag vet.
Chester Bennington - Let Down
And the tears fall like rain
Down my face again
Oh the words you wouldn't say
And the games you played
With my unfoolish heart
Oh I should have known this from the start
Oh the winter and spring
Going in hand in hand
Just like my love and pain
How the thought of you cuts deep within the vein
Oh this brand new skin stretched across scarred terrain
I don't want to be let down
I don't want to live my life again
Don't want to be led down the same old road
So I don't want to be let down
I don't want to live my lies again
Don't want to be led down the same old road
All those years down the drain
Love was not enough when you want everything
What I gave to you and now the end must start
Oh I should have listened to my heart
'Cause I don't want to be let down
I don't want to live my life again
Don't want to be led down the same old road
So I don't want to be let down
I don't want to live my lies again
Don't want to be led down the same old road
Oh...
I don't want to be let down
I don't want to live my life again
Don't want to be led down the same old road
So I don't want to be let down
I don't want to live my lies again
Don't want to be led down the same old road
♥ - Lite gåshuds varning av denna låt!
Lips Of An Angel,
Sayin my name
It sounds so sweet
Comin from the lips of an angel
Hearin those words
It makes me weak ♥
Jag gillar det,
Vilket tycker ni är bäst?!
Det slår om till vinter,
När jag fick syn på att det snöa ute tog jag tag i kameran och sprang. Hur mysigt är det inte med snö. Haha, jag kan inte bestämma mig, sommar eller vinter? I nu läget är det nog vinter som är bäst, det tycker nog hunden också : ) Nä, nu ska jag nog dra mig tillbaka till tvn, det var rätt skönt där.. Hejssvejs.
Ett bra försök,
Tänkte faktiskt börja med att plugga till historian som vi ska ha på måndag, men icket. Jag har inte ens med mig antecknings blocket som jag behöver mest. Den viktigaste boken och jag behöver den NU. Därför känner jag på mig att detta kommer gå åt skogen. Men inte gör väl det något, är ju bara för den här gången?! Fast jag har ändå en fet ångest i mig. Jag brukar alltid klara proven vi har, jag skiter aldrig i dom. Men den här gången spricker det.... Jag kommer inte att klara antik provet, så är det bara.
Man får vara glad för det man har,
Som sagt är det bara att nöja sig med det man har och vid detta tillfället är det min kamera. Skulle gärna ta emot en system kamera, väldigt gärna. Det skulle vara lite mums om jag säger så. Att jag kom på detta är för att jag suttit och redigera lite bilder och 50% av korten är bajs. Men det är bara att gilla läget och acceptera att det in blir bättre än så här.
Och nu ångrar jag jätte mycket att jag inte fotat mer än vad jag gjort under studieresan. Det var mest från första dagen, vill ju ha från alla tre. Äh, man hade som aldrig tid med det. För er som är nyfikna kan jag skriva ner lite snabbt vad vi gjort under dessa stressiga, men roliga dagarna:
Tisdag: Flygresa, tidschemat höll inte, iväg till SVT, rundtur och sedan publik till Babben & Co. Tillbaka till vandrarhemmet i Zinkensdamm, duschade och sist läggdags. (Sov inget den natten)
Onsdag: Vaknade kvart i sex, fixade oss, frukost, snabbt iväg för ett studiebesök på Expressen/DN, lunch, Dramatiska Institutet och sedan bar det av till gallerian för att intervjua folk. Vi hann också med lite shopping och senare på kvällen for jag en sväng till Svedmyra. Sedan tillbaka till Zinkensdamm.
Torsdag: Vaknade ännu tidigare denna morgon, frukost, iväg till SVT drama för rundvandring, Lunch rast ett bra tag, fotoutställningar på kulturhuset och sist men inte minst, lite shopping. Sedan mot arlanda med arlanda express, väntade på flyget, flög hem - den värsta flygresan jag varit med om! Men tack vare Sabina klarade jag mig väldigt bra.
Vi har gnällt, fått stessat som galningar, varit trötta, fått trängas, skrattat, grinat, blivit chockerade, ja det mesta. Det har varit superkul helt enkelt. Nu ska jag sluta för ikväll. Men det sista, finns bilder på pixbox.
Borta bra men hemma bäst,
Hinner inte med,
Jag saknar dig!
Hur jag är när jag flyger, (?!)
Nåja, hur det kommer sig att rubriken är "Hur jag är när jag flyger" är för att jag just nu sitter och pratar med David La Hedman på msn. Våra samtal kan handla om lite vad som helst, allt mellan himmel och jord. Kanske lite mer än himmel och jord. Typ allt från lava till universum?
Kvällens samtal handlade om flygturen vi ska få genomföra på tisdags morgonen ner till Stockholm. Alltså inget urspårat samtal. Men om man har lite att göra, som jag, skriver man ner det.
Det börja med att vi planera att fota Annis då hon lipar av rädsla, sedan till att Conny kanske tar för mycket syrgas och blir hög -Wioooooi, syrgas. Jag är höög.. Det känns som om flygturen med media kommer bli en rolig upplevelse. Jag menar, Annis som aldrig har flygit, Connys super roliga skratt, Sabina och Wiktoria som kommer vara super lugna, David och Magnus kommer att vara allmänt jobbiga med en, osv. Det kommer bli super kul!
Sen förklarade jag för David hur jag är då jag flyger och det blev ungefär såhär:
"Jag är nog mer lättirriterad än arg. Om jag säger så här; Jag är rädd för att flyga som leder till att jag alltid är nära till tårar, skulle nog grina för allt om jag fick. Jag får alltid lock i öronen, det känns oftast som om jag har två elefanter i vardera öra. Det här leder till att jag får svin ont i öronen och det kommer tårar. Men jag försöker dölja det så gott det går. Fast dom som sitter brevid sneglar ner på mig och ibland vågar någon svettig gubbe fråga; Är du rädd? Vem fan är inte det? Hur dum fråga är det inte? Ja ungefär så här är jag."
Men jag kan försöka förklara hur jag själv tror hur jag ser ut då jag flyger. Det bästa sättet är nog: Stel, nervös blick, blöta händer (det kanske inte syns, men värt att nämnas) och "Åååååh ooops" ordet kommer oftast ur min mun. Det händer oftast i landningen och starten, kan jag tillägga. Pinsamt jag vet.
Nu ska jag nog inte lägga ner mer tid på att försöka förklara hur jag är och ser ut då jag flyger. Det är ganska svårt om jag ska vara ärlig. Men ett glädje besked till klassen: Ni ska få se på tisdag, det kan ni nog vara säkra på. Tyvärr. ♥
Funderingar och sånt,
Jag läste precis igenom Wiktorias blogginlägg - Har storleken någon betydelse? Jag började direkt tänka på datorerna. Ja, datorer. Konstigt men sant.
Jag menar, våran (familjens) dator är ett riktigt lik. Den är seg, allmänt ful och dålig! Man får vara glad om man får igång den på en kvart... Medans Maries snygga, snabba bärbara dator, som är helt perfekt. Den har i princip allt man kan tänka sig och det bästa av allt: den är jätte liten. Jag vill ha. Så när det gäller detta har storleken ingen betydelse alls, den mindre är mycket bättre.
Jag skulle tro att det är samma med dammsugare. Det är så att jag dammsög mitt rum för någon dag (kanske nån vecka) sen och kom fram till att våran dammsugare verkligen suger hårt. Klart den suger. Blir nog bättre om jag skriver att den verkligen är dålig. haha där fick jag nästan till det.
Den är stor och därför krockar den in i allt som finns. Inte bara det, den är väldigt tung också. Riktigt jobbig, så att man tillslut tappar sitt humör och ger upp. Efter allt slit har man ändå ett skitigt rum. Alltså måste den mindre varianten av dammsugare vara perfekta. Tänk er: en liten, röd dammsugare från Electrolux som lixom rullar bakom er lugnt och tyst. Som att den inte finns där. Men ändå suger den hur bra som hellst. Bra skit!
Nu för tiden är nog alla mindre saker bättre än dom större. Finns en hel del jag skulle kunna räkna upp, men det orkar jag inte. Tyvärr. Men en sak, som Wiktoria skrev i sin, är att dom stora godispåsarna alltid kommer att vara bäst. Så har det alltid varit och kommer alltid att vara.
Usch vad jag jyrar. Men vad gör man inte då man har väldigt tråkigt? Nu har jag kunnat roa mig en litet stund i alla fall. Oj, här har vi ju ännu en "storleksbetydelse". Det är helt klart bättre att kunna roa sig en stor stund än en liten stund, eller?
Slutresultat: Storleken har betydelse, i vissa fall, inte alltid. 50/50. ♥
Klar!
Nu fick du som du ville Wikotoria! :)
Fotografering för hela slanten,
Men smart som jag är ringde jag till Marie och skulle hörda vad hon pysslade med. Hon var i fotostudion och fota donna, men hon behövde någon mer att fota, och vad gör man inte för lilla Marie? Jo man ställer upp, precis som jag gjorde. Jag raffsa snabbt ihop en massa kläder, sminkade mig och cyklade ner till busstationen. Allt detta skedde på ungefär 20 minuter. Snabb måste jag erkänna. haha.
Vi höll på nere i studion i timtal. Varm var man, men framför allt jävligt hungrig. Varken jag eller Marie hade ätit någonting på hela dagen. Smarta människor, not! Nåja, dagen blev trots allt lyckad för mig. Jag skulle tro att Marie drar sig hit lite senare och då passar jag på att låna hennes kamera för att föra in bilderna på datorn. Så några hamnar väl här skulle jag tro. Vi får se,
Näe, nu ska jag kila... Hejs. ♥
Dock har jag inget vettigt att skriva,
Lite trisst man kan ha, vad kan man hitta på?! Har roat mig med dator hela dagen. Måste göra något annat innan jag blir för knäpp. Något förslag?! Har förövrigt lagt in lite nya bilder på pixbox, kolla in :)
